Klara, fardiga, ga!

Jag ar helt for trott att skriva ett inlagg. Det har varit bokigt ngr dagar nu. Problem med gas, kyl, kalunjis olycka mmmm...

Skriver mer nasta gang. Men jag lamnar efter mig bilder pa Kalunji och racet runt huset.

Ma gott alla.

Mycket karlek

Malet: Mammas solbrillor!

En tribute till Stromming: Va diggar du detta hav?

Nya boendet

Hej igen, En uppdatering från gångna veckan. Vi har hittat ett hus som vi flyttade in i förra söndagen. Det är ett ganska stort hus med veranda, för stort vardagsrum, 4 sovrum (vi hyr dock endast 2 av dessa), litet kök, stort skafferi (lika stort som köket) och trevlig gård. Och priset…?

Vi har betalat 1000$ för perioden 15/2-23/4 och då ingår ALLT. Köksgrejer, fullt möblerat, kyl/frys, grindvakt, hushållerska (jag vet, jag vet. Men satans vilken lyx! Jag ska njuta av varje stund av det. Slipper tvätta för hand efter tre pers. och städa, matlagningen sköter jag) vatten (elen betalas separat) och gas till spisen. Vi betalar mindre än häften av hyran hemma och får bo i hus. För att ge er en prel. beräkning på priserna här så kan jag meddela att vi lever på min föräldrarpenning här och jag har minsta beloppet. Alltså dom 180 kronorna om dagen!

Då kan ni tänka hur fattigt det var hemma och att vi nu lever rätt så bra, äter bra och bor bra. Vi trivs massor här. Redan första dagen märktes det skillnad på lilltjejen också. Hon som hade vällingstrejkat i 2v (vi har 7 paket välling med oss!!!) dricker nu sin favoritdrycka både morgon och kväll igen. Puh… Hon är dessutom mindre gnällig och helt enkelt bara gladare. Kanske för att vår egen stress har minskat rejält och vi slappnar nu av mer?

Här kommer lite bilder på huset och det som finns på gården. Vi har bla:

Cashewnötsträd

Tomater Chili

Fina blommor

Palmträd(med snart mogna kokosnötter) Här sitter fina familjen ute på verandan och äter första frukosten i nya huset som består av (alltså frukosten) chapati (traditionellt stekt bröd, urspr. Indien), mango, kryddté som innehåller mest kanel och ingefära och min kopp snabbkaffe (finns inget bryggkaffe att få tag på nånstans). Det där stekta brödet ska nog inte bli en vana, istället har jag idag köpt gröt (av sogum och sojamjöl) som innehåller mycket protein som ska ingå i frukosten fram över.

Grannpojken, Kenny. framsidan av huset Antligen en lekkamrat.

Vi trivs, vi mår bra och vi badar varje dag. Stranden ligger ungefär 5-10min promenad ”hemifrån”. Det är en sån lättnad att det har löst sig med huset (Insh’Allah) och att vi nu verkligen kan landa och kan börja få en vardag även här.

Jag hoppas att ni alla mår gott och jag är verkligen ledsen att jag inte kommer att ha möjlighet att kommentera alltför många gånger på era bloggar för det är ganska långsamt internet uppkoppling här och det tar mig en hel timma bara att ladda upp dessa bilder och med en 1åring i bärselen så är det inte alltid så lätt. Men om jag har möjlighet så kommenterar jag. Det vet ni, väl? Jag är sjukt nyfiken på allas alster nu när jag är borta. Soon come… Kärlek N

Kariakoo

Igar var jag och handlade mat pa Tanzanias storsta marknad, Kariakoo. Titta sa vackert:

Det har fick med mig: 1 kg tomater, farska grona artor, soya bpnor, gron paprika, paron, lok, vitlok, morotter, bananer. Fick aven 3kg passionsfrukt, potatis, 3 kokosnotter, en stor ananas, 2 mango. Allt detta racker i ungf.2 v och kostade mig mindre an en hundring. Sweeeet! Senare pa kvallen gjorde en soyabonsgryta med kokos som man river pa en san har "get".

Ja, just. Vi har hittat hus och flyttar pa sondag. Ma gott allihopa.

\Karlek fran lilla familjen i varmen.

Forsta vecka ar gangen

Jag har inte så mycket att rapportera egentligen från den gångna veckan. Vi har mest letat hus och suttit inomhus mellan visningarna. Det är runt 35 grader på dagarna så det lämpar sig inte riktigt att dra ut med ett litet barn, så det har blivit strandpromenader (dock ej badvänlig) på morgnarna (som förövrigt börjar tidigt här) och på kvällen när det är lite svalare. Vi har hittat ett hus på Kigamboni, (en liten ö eller utbuktning som hör till Dar es salaam) ett ganska stort hus med relativt fin gård för lilltjejen att leka på och som ligger ca 1 halv km från stranden som vi funderar på att ta. Jag ska ringa snubben som hyr ut det och tala om att vi är intresserade. Annars så har det varit ganska långtråkigt måste jag säga. Eftersom vi suttit mycket inomhus och tjejen har varit sjuk så har det inte varit ngr äventyr. Och dessa afrikanska länder är inte riktigt lika barnvänliga som Sverige. Det finns inga parker eller lekplatser tillgängliga för allmänheten. De riktigt pampiga hotellen har pool och lekplatser men de är inte så pigga på att släppa in andra som inte bor på hotellen. Jag har dessutom jättedåligt samvete att lilltjejen inte har ngn att leka med. Hemma kunde vi ringa ngn av vännerna med barn och vi kunde lätt fixa en ”playdate” men det är lite svårare här. Många av de ”lokala” är lite misstänksamma mot mig som är svart men bär på ett ”vitt” barn, dessutom är det väldigt få som talar bra engelska och min swahili sträcker sig inte till samtal om stimulans och lekstunder med deras barn. Men jag tänker att när vi väl flyttat till vårt nya boende och vardagen kickar igång så får vi förhoppningsvis bättre kontakt med våra grannar för jag såg att det fanns ganska många barn där som vi kan leka med. Det finns dessutom ett ganska stort hotell precis vid den stranden vi kommer att hänga på och där hittar vi säkert en massa sällskap. För dgrna tenderar att bli ganska långa när man är mest inomhus och eftersom min pojkvän sticker iväg varje morgon för sitt projekt så är det bara jag och Kalunji på dgrna. Det kommer att bli annat sen i Uganda när vi är hos min familj och maaasa människor man känner, då kommer det alltid finnas ngt att göra och ngn att besöka. Jag ska även till svenska ambassaden, brittiska konsulatet samt leta på resedagboken efter andra hemifrån som reser hit i trakterna med småbarn. Ambassaden och konsulatet har ganska bra koll på vart det finns parker och aktiviteter passande för barnfamiljer. Men jag måste erkänna att det är en helt annan resa vi gör denna gång. Både jag och pojkvännen har ju varit här flera gånger, dock utan barn. Så det är mycket vi inte behövt kolla upp förut som vi letar febrilt efter denna gång. Exempelvis boendet som aldrig tidigare varit ett problem och som nu är det största problemet. Man har inte rest ända hit för att sitta inomhus hela dgrna! Om det är ngn som har ett hett tips om aktiviteter med barn så är dessa varmt välkomnade. Jag hoppas att ni alla där hemma mår gott och så får ni ha det bäst tills nästa gång. Kärlek N

roligast just nu, att klattra i trappan vi har det inte sa daligt

lilltjejen alskar var hushallerska, Fauster!

Afrika mitt Afrika...

Jaha, eftersom jag råkade radera mitt första inlägg så får jag här skriva ett till. Det var nog ifs tur att det hände för jag var lite väl arg på det första inlägget. Resan började inte så bra för vår del. Flygresan var nog det enda som var hyfsat. Lilltjejen var glad, åt bra, sov bra och busade med alla som gick förbi henne. Hon lekte tittut med de bakom oss tills de tröttnade. Vi alla med barn fick dessutom förstklassig behandling så inte mycket att klaga på där. Men sen gick det lite sämre. Huset vi var lovade när vi kom fram var knappt färdig byggt. Det saknades fönster, möbler och allt annat vi blivit lovade. Det enda som fanns där var havsutsikten, men vilken nytta gjorde det när man bodde på en byggarbetsplats? Vi blev lovade av byggarna att de minsann kunde fixa klart ALLT under dagen. Pyttsan eller, säger vi! Vår teori är att chefen hade varit bortrest ett tag och de hade då passat på och tagit sig en semester. Och när vi ”plötsligt” dök upp som lovat uppstod en smärre panik hos dom och det började bankas in fönster här och där. Vi bestämde oss där och då att strunta i alltihopa och försöka hitta nytt boende. Men där stod jag med ett svettigt, hungrigt och trött barn och jag och hennes pappa kände oss allmänt som dåliga föräldrar. Vi kände oss så taskiga som släpat med henne hela vägen hit och det strulade till sig direkt. Mitt i allt detta strul fick vi kontakt med ett svenskt-tanzaniskt par i Solna med flera byggnader i Dar es salaam och med många kontakter i bostadsbranschen här. De hade en lägenhet i stan med ett ledigt stort rum som vi kunde hyra i två veckor för 25$/natt och sen skulle det hyras ut till ngr tyska studenter. Så här är vi nu. Alla tre i ett rum i stan i ett hus med dålig gård. Det ligger glas och annat farligt precis utanför huset där jag inte vill släppa ut mitt barn. Och eftersom det är runt 35C under dagen så har vi knappt gått ut. Vi går ut på kvällen när solen lagts sig lite för att undvika allt farligt som kan hända med mycket sol och litet barn. Vi försöker via egna kontakter här fixa ett nytt boende inom 2v där vi kan ha det lugnt och skönt, barnvänligt, spara lite pengar genom att laga egen mat och liksom ha semester, men jag håller er uppdaterade om hur det går med det. Jag är helt säker på det kommer att lösa sig till det bästa men just nu känns det trist att ha rest så långt för att vara inomhus. Stranden som ligger närmast här är inte direkt badvänligt och lilltjejen har redan fått en massa värmeutslag på hela ryggen och magen. Vet nån hur man ska hantera det? Men idag fick vi veta att kalunjis farmor och farfar ev. kommer hit i mars vilket känns jätte roligt för både mig och K. Vi får sällskap eftersom hennes pappa är borta hela dagarna och jobbar med sin forskning. Och jag påminner mig själv om att vi ändå inte ska klaga för värme var vad vi ville och värme är vad vi fick. Slipper 30min påklädnaden hemma, kylan, vardagsstristessen och kalunji får springa runt i bara blöjor hela dgrna. Och även om vi inte bada på just den stranden närmaste där vi bor blir väldigt fina och mysiga promenader på kvällarna.